{"id":12230,"date":"2024-01-03T09:06:59","date_gmt":"2024-01-03T09:06:59","guid":{"rendered":"https:\/\/sharecontrol.io\/okategoriserad\/grundlaeggande-maenskliga-raettigheter-och-anstaendiga-arbetsvillkor\/"},"modified":"2024-09-20T05:39:07","modified_gmt":"2024-09-20T05:39:07","slug":"grundlaeggande-maenskliga-raettigheter-och-anstaendiga-arbetsvillkor","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sharecontrol.io\/sv\/oppenhetslagen\/grundlaeggande-maenskliga-raettigheter-och-anstaendiga-arbetsvillkor\/","title":{"rendered":"Grundl\u00e4ggande m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och anst\u00e4ndiga arbetsvillkor"},"content":{"rendered":"\n

\u00d6ppenhetslagen kr\u00e4ver att verksamheter som omfattas av lagstiftningen g\u00f6r due diligence-bed\u00f6mningar av sina leverant\u00f6rer.<\/a> I due diligence-bed\u00f6mningarna ska verksamheterna utreda potentiella och faktiska negativa konsekvenser p\u00e5 <\/strong>grundl\u00e4ggande m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och anst\u00e4ndiga arbetsvillkor. Vidare ska en redovisning av fynden uppr\u00e4ttas<\/a> och publiceras p\u00e5 bolagets hemsida \u00e5rligen och senast 30. juni. F\u00f6r att kunna genomf\u00f6ra detta \u00e4r det viktigt att du k\u00e4nner till de viktigaste delarna av m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter.<\/strong><\/strong><\/p>\n\n

<\/div>\n

Grundl\u00e4ggande m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter<\/h1>\n

Grundl\u00e4ggande m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter definieras som grundl\u00e4ggande r\u00e4ttigheter som vi alla har r\u00e4tt till, oavsett k\u00f6n, \u00e5lder, l\u00e4ggning, livs\u00e5sk\u00e5dning, nationalitet eller bostadsort. M\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter ger medborgarna allm\u00e4nna r\u00e4ttigheter samtidigt som det \u00e4r statens plikt att se till att r\u00e4ttigheterna respekteras.<\/p>\n\n

M\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter antogs 1948, under namnet ”The Universal Declaration of Human Rights<\/a>”. Denna best\u00e5r av 30 olika artiklar som definierar vad som \u00e4r en m\u00e4nsklig r\u00e4ttighet. Det \u00e4r denna f\u00f6rklaring som \u00f6ppenhetslagen h\u00e4nvisar till med m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter. I den h\u00e4r artikeln kan du l\u00e4sa de viktigaste sakerna att t\u00e4nka p\u00e5 vid genomf\u00f6randet av \u00f6ppenhetslagen.<\/p>\n\n

I Norge har regeringen antagit \u00f6ppenhetslagen, som \u00e4r en lag som ska s\u00e4kerst\u00e4lla en mer \u00f6ppen och bepr\u00f6vad relation med norska f\u00f6retag g\u00e4llande grundl\u00e4ggande m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och anst\u00e4ndiga arbetsvillkor i leverant\u00f6rskedjan. This includes foreign businesses that sell goods or services in Norway and that meet the criteria in the legislation, read more here<\/a>.<\/p>\n

Grundl\u00e4ggande m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter i \u00f6ppenhetslagen<\/h2>\n

Offentlighetslagen<\/a> avser de internationellt erk\u00e4nda m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter som f\u00f6ljer av FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella r\u00e4ttigheter<\/a> fr\u00e5n 1966, FN:s konvention om medborgerliga och politiska r\u00e4ttigheter <\/a> fr\u00e5n 1966 och ILO:s k\u00e4rnkonventioner om grundl\u00e4ggande r\u00e4ttigheter och principer i arbetslivet.<\/p>\n\n

\"Textilarbetare<\/figure><\/div>\n\n
<\/div>\n

Anst\u00e4ndiga arbetsvillkor i insynslagen<\/h2>\n

Med anst\u00e4ndiga arbetsf\u00f6rh\u00e5llanden avses kraven enligt 3 \u00a7 bokstav c i \u00f6ppenhetslagen<\/a> om grundl\u00e4ggande m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och h\u00e4lsa, milj\u00f6 och s\u00e4kerhet (HSE) p\u00e5 arbetsplatsen. L\u00f6n som ger r\u00e4tt att leva f\u00f6r faller ocks\u00e5 under begreppet anst\u00e4ndiga arbetsvillkor.<\/p>\n\n

<\/div>\n

Vad inneb\u00e4r anst\u00e4ndiga arbetsvillkor i offentlighetslagen?<\/em><\/h3>\n

Enligt \u00f6ppenhetslagen ska f\u00f6retag utreda brott mot anst\u00e4ndiga arbetsvillkor hos sina leverant\u00f6rer. Detta inneb\u00e4r att organisationer b\u00f6r unders\u00f6ka sina leverant\u00f6rers HSE-processer<\/a> och unders\u00f6ka potentiella och<\/a> faktiska negativa konsekvenser<\/a> f\u00f6r levnadsl\u00f6ner.<\/p>\n\n

L\u00e4s v\u00e5r \u00f6versikt \u00f6ver l\u00e4nder i riskzonen<\/strong>: Land med risk f\u00f6r kr\u00e4nkningar av m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter<\/a><\/em><\/p>\n\n

F\u00f6r att utreda h\u00e4lsa, milj\u00f6 och s\u00e4kerhet hos leverant\u00f6ren \u00e4r det viktigt att s\u00e4tta sig in i vad det egentligen inneb\u00e4r. I Etikinformationskommitt\u00e9ns rapport<\/a> framg\u00e5r att anst\u00e4ndigt arbete handlar om anst\u00e4lldas s\u00e4kerhet och ekonomi och kan j\u00e4mf\u00f6ras med FN:s kommitt\u00e9 f\u00f6r ekonomiska, sociala och kulturella r\u00e4ttigheter.<\/p>\n\n

Verksamheten ska d\u00e4rf\u00f6r utreda att anst\u00e4llda hos leverant\u00f6rerna f\u00e5r r\u00e4ttvisa l\u00f6ner och lika l\u00f6n f\u00f6r lika arbete. Dessutom \u00e4r det arbetsgivarens skyldighet att s\u00e4kerst\u00e4lla sunda arbetsf\u00f6rh\u00e5llanden genom vila, fritid, begr\u00e4nsning av arbetstiden och lediga dagar.<\/p>\n\n

\"Anst\u00e4ndiga<\/figure><\/div>\n\n
<\/div>\n

Medborgerliga och politiska r\u00e4ttigheter<\/h2>\n

Medborgerliga och politiska r\u00e4ttigheter \u00e4r en av tv\u00e5 skyldigheter inom m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter som g\u00f6r att medlemsl\u00e4nderna \u00e4r skyldiga att respektera medborgarnas r\u00e4tt till grundl\u00e4ggande r\u00e4ttigheter som liv, personlig frihet, r\u00e4ttss\u00e4kerhet, yttrandefrihet och demokratiskt styre. Nedan kan du se alla principer f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och anst\u00e4ndiga arbetsvillkor:<\/p>\n\n

<\/div>\n

R\u00e4tten till liv<\/h3>\n

R\u00e4tten till liv \u00e4r en av de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheternas principer som beskriver m\u00e4nniskors r\u00e4tt att inte bli or\u00e4ttvist eller godtyckligt d\u00f6dade av en annan m\u00e4nniska. Principen definieras i artikel 3 i FN:s allm\u00e4nna f\u00f6rklaring om de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna<\/a>, d\u00e4r det h\u00e4nvisas till ”var och en har r\u00e4tt till liv, frihet och personlig s\u00e4kerhet”.<\/p>\n\n

<\/div>\n

R\u00e4tten att inte bli torterad<\/h3>\n

R\u00e4tten att inte bli torterad handlar om en persons r\u00e4tt att inte bli torterad eller utsatt f\u00f6r annan grym om\u00e4nsklig behandling. Tortyr definieras som avsiktliga handlingar som orsakar en person allvarlig fysisk eller psykisk sm\u00e4rta f\u00f6r att f\u00e5 information, hota eller straffa personen eller en tredje person.<\/p>\n\n

Konventionen f\u00f6rbjuder alla former av tortyr och liknande handlingar, men \u00e4nd\u00e5 f\u00f6rekommer tortyr runt om i v\u00e4rlden. I Amnestys rapport om tortyr<\/a> fr\u00e5n 2014 framg\u00e5r att tortyr rapporterades i 82 % av alla unders\u00f6kta l\u00e4nder. Under 2014 och 2015 startade Amnesty International kampanjen ”Stoppa tortyr”<\/a>, som ledde till flera viktiga och positiva f\u00f6r\u00e4ndringar. L\u00e4nderna som lyftes fram var Mexiko, Marocko, Nigeria, Filippinerna och Uzbekistan. <\/p>\n\n

<\/div>\n

R\u00e4tten att inte f\u00e4ngslas utan r\u00e4tteg\u00e5ng<\/h3>\n

Frihetsber\u00f6vande utan r\u00e4tteg\u00e5ng \u00e4r en term som anv\u00e4nds f\u00f6r att beskriva fall d\u00e4r individer h\u00e5lls f\u00e5ngna av en statsapparat utan att formella anklagelser riktas mot dem. Statistik fr\u00e5n FN-organisationen<\/a> visar att l\u00e4nder som Indien (77,10), Kongo (75), Saint Lucia (73,33) och Nigeria (72,40) \u00e4r de l\u00e4nder som har h\u00f6gst f\u00f6rekomst av frihetsber\u00f6vande utan r\u00e4tteg\u00e5ng.<\/p>\n\n

<\/div>\n

Yttrandefrihet<\/h3>\n

M\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter ger m\u00e4nniskor r\u00e4tten att uttrycka sina \u00e5sikter utan att bli straffade f\u00f6r det. Hatiska eller diskriminerande \u00e5sikter mot andra m\u00e4nniskor f\u00e5r dock inte uttryckas. Sedan 1700-talet har yttrandefriheten st\u00e5tt starkt, och har skyddats i b\u00e5de nationella och internationella lagar. Yttrandefriheten skyddas i artikel 19 i FN:s allm\u00e4nna f\u00f6rklaring<\/a>.<\/p>\n\n

Trots att alla v\u00e4rldens l\u00e4nder har erk\u00e4nt yttrandefriheten kr\u00e4nks konventionen varje dag. M\u00e4nniskor straffas, f\u00f6rf\u00f6ljs och d\u00f6das f\u00f6r att de har sagt sitt. L\u00e4nder som Nederl\u00e4nderna, Norge och Sverige har l\u00e4gst risk f\u00f6r kr\u00e4nkningar, medan l\u00e4nder som Libyen, Sydsudan, Turkiet, Ukraina och Zambia historiskt sett \u00e4r mest utsatta f\u00f6r kr\u00e4nkningar av yttrandefriheten1<\/a><\/sup>. <\/p>\n\n

L\u00e4s mer om yttrandefrihet p\u00e5 Amnesty Internationals webbplats<\/strong><\/a>.<\/strong><\/p>\n\n

<\/div>\n

Religionsfrihet<\/h3>\n

Religionsfriheten st\u00e5r starkt i medborgerliga och politiska r\u00e4ttigheter genom att m\u00e4nniskor har r\u00e4tt till personlig trosfrihet och ut\u00f6var den religion och tro de vill. I Norge finns r\u00e4tten inskriven i flera centrala lagar, bland annat paragraf 16 i den norska grundlagen<\/a>, menneskerettighetsloven<\/a> och paragraf 185 i strafflagen<\/a>.<\/p>\n\n

<\/div>\n

Organisationsfrihet<\/h3>\n

Med f\u00f6reningsfrihet menas r\u00e4tten att bilda och\/eller vara medlem i en fackf\u00f6rening eller organisation. R\u00e4tten omfattar \u00e4ven r\u00e4tten att inte vara medlem i ett fackf\u00f6rbund. <\/p>\n\n

\"\"<\/figure><\/div>\n\n
<\/div>\n

R\u00f6str\u00e4tt<\/h3>\n

FN beslutade 1948 att r\u00f6str\u00e4tten var en m\u00e4nsklig r\u00e4ttighet. Detta definieras som r\u00e4tten att avge r\u00f6st i val till en nationalf\u00f6rsamling. Demokrati \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r centralt f\u00f6r att hantera m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter.<\/p>\n\n

I Norge har vi haft en sj\u00e4lvst\u00e4ndig demokrati sedan 1814, \u00e4nd\u00e5 g\u00e5r vi inte l\u00e4ngre tillbaka \u00e4n 1913 innan kvinnor fick lika r\u00e4ttigheter som m\u00e4n. I Sverige inf\u00f6rdes detta 1921. Vid den h\u00e4r tiden var Norge ett av de l\u00e4nder som var tidigast med att inf\u00f6ra kvinnors r\u00f6str\u00e4tt. Vi ser ocks\u00e5 att l\u00e4nder som ligger l\u00e5gt p\u00e5 FN:s demokratiindex<\/a> \u00e4r l\u00e4nder med d\u00e5lig eller ingen r\u00f6str\u00e4tt. L\u00e4nder som rankas d\u00e5ligt p\u00e5 indexet \u00e4r Afghanistan, Myanmar, Nordkorea och Syrien.<\/p>\n\n

<\/div>\n

Ekonomiska, sociala och kulturella r\u00e4ttigheter<\/h2>\n

Den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella r\u00e4ttigheter s\u00e4kerst\u00e4ller att medborgarna har tillg\u00e5ng till mat, vatten, bostad, utbildning och grundl\u00e4ggande h\u00e4lsov\u00e5rd.2<\/a><\/sup>. Konventionen antogs av FN:s generalf\u00f6rsamling 1966 och tr\u00e4dde i kraft 1976.<\/p>\n\n

<\/div>\n

R\u00e4tten att arbeta<\/h3>\n

Artikel 23 i FN:s allm\u00e4nna f\u00f6rklaring sl\u00e5r fast att varje m\u00e4nniska har r\u00e4tt till arbete och fritt yrkesval. Det ska ocks\u00e5 s\u00f6rjas f\u00f6r r\u00e4ttvisa och goda arbetsvillkor. Detta inkluderar nolltolerans mot diskriminering och lika l\u00f6n f\u00f6r lika arbete. Organisationsfriheten st\u00e5r ocks\u00e5 starkt i ”r\u00e4tten att arbeta”.<\/p>\n\n

En stor utmaning i detta \u00e4mne \u00e4r ekonomiska nedg\u00e5ngar. Den globala arbetsl\u00f6sheten l\u00e5g p\u00e5 6,2 % 2021, d\u00e4r den st\u00f6rsta orsaken var kopplad till Covid-19. Rapporter fr\u00e5n FN<\/a> visar att l\u00e4nder som Sydafrika (29,8 %), Kongo (21,8 %) och Gabon (21,5 %) har h\u00f6gst arbetsl\u00f6shet.<\/p>\n\n

<\/div>\n

R\u00e4tten till utbildning<\/h3>\n

Artikel 26 i FN:s allm\u00e4nna f\u00f6rklaring om de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna s\u00e4ger att alla har r\u00e4tt till utbildning. Deklarationen sl\u00e5r fast att det \u00e4r en m\u00e4nsklig r\u00e4ttighet att ha gratis och obligatorisk grundskoleutbildning.<\/p>\n\n

\n

Omkring 244 miljoner barn och unga har idag inte m\u00f6jlighet att b\u00f6rja eller slutf\u00f6ra sin skolg\u00e5ng.<\/p>\nFN<\/a><\/cite><\/blockquote>\n\n

<\/div>\n

R\u00e4tten till en tillfredsst\u00e4llande levnadsstandard<\/strong><\/em><\/strong><\/em><\/strong><\/em><\/strong><\/em><\/strong><\/h3>\n

Enligt artikel 11 i lagen om m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter<\/a> har varje m\u00e4nniska r\u00e4tt till en tillfredsst\u00e4llande levnadsstandard f\u00f6r sig sj\u00e4lv och sin familj. Detta inkluderar tillfredsst\u00e4llande mat, kl\u00e4der och bost\u00e4der. Det skrivs ocks\u00e5 att v\u00e4rldens l\u00e4nder ska samarbeta kring export\/import och kunskap om b\u00e4sta m\u00f6jliga utvinning av mat.<\/p>\n\n

FN uppskattar att upp till 828 miljoner m\u00e4nniskor \u00e4r drabbade av hunger. Samtidigt upplever 2,3 miljarder m\u00e4nniskor perioder av os\u00e4ker livsmedelsf\u00f6rs\u00f6rjning3<\/a><\/sup>. <\/p>\n\n

<\/div>\n

M\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter i v\u00e4rlden<\/strong><\/strong><\/em><\/strong><\/em><\/strong><\/em><\/strong><\/em><\/strong><\/strong><\/em><\/strong><\/em><\/strong><\/em><\/strong><\/em><\/strong><\/h2>\n

Skyldigheterna i \u00f6ppenhetslagen fungerar som ett krav fr\u00e5n staten, att praktisera och lyfta fram vikten av grundl\u00e4ggande m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och anst\u00e4ndiga arbetsvillkor. I riktlinjerna f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter \u00e4r det staterna som ansvarar f\u00f6r att de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna f\u00f6ljs, vilket \u00e4r bakgrunden till \u00f6ppenhetslagen.<\/p>\n\n

\u00d6ppenhetslagen tr\u00e4dde i kraft i Norge 2022 och \u00e4r ett av de f\u00f6rsta lagstadgade m\u00e4nniskor\u00e4ttskraven i sitt slag. I ett globalt sammanhang har fyra l\u00e4nder implementerat olika lagar om f\u00f6retagens sociala ansvar och m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter. Det g\u00e4ller Frankrike, Storbritannien, Australien och USA.<\/p>\n\n

<\/div>\n

Lagar och f\u00f6rordningar som r\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter<\/strong><\/h2>\n

Varje \u00e5r k\u00f6per norska f\u00f6retag stora m\u00e4ngder produkter som produceras i l\u00e5gkostnadsl\u00e4nder. I m\u00e5nga av dessa l\u00e4nder finns dock en stor risk att varorna har producerats under d\u00e5liga f\u00f6rh\u00e5llanden och kr\u00e4nkningar av m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter. Det finns \u00e4nd\u00e5 ett antal lagar och f\u00f6rordningar som kan vara viktiga f\u00f6r norska f\u00f6retag ut\u00f6ver den norska \u00f6ppenhetslagen, detta g\u00e4ller f\u00f6r:<\/p>\n\n