Vad är finansiell leasing?

Finansiell leasing är ett leasingavtal där leasetagaren i praktiken får de ekonomiska fördelarna och riskerna med att äga en tillgång utan att äga den juridiskt. Leasetagaren får rätt att använda tillgången under en betydande del av dess ekonomiska livslängd mot periodiska leasingbetalningar. När leasingperioden löper ut kan leasetagaren ofta köpa tillgången till ett reducerat pris, förlänga leasingavtalet eller lämna tillbaka tillgången till leasegivaren. Typiska tillgångar i finansiell leasing är maskiner, fordon, byggnader och it-utrustning.

Finansiell leasing skiljer sig från operationell leasing, där de ekonomiska fördelar och risker som förknippas med ägandet i allt väsentligt inte överförs till leasetagaren. Leasingperioden är då ofta kortare än tillgångens ekonomiska livslängd. Finansiell leasing används ofta för att finansiera större investeringar som fordon, maskiner och utrustning, där kostnaden ska fördelas över tid.

Redovisning av finansiell leasing

Att förstå och redovisa finansiell leasing korrekt är avgörande för en rättvisande finansiell rapportering, för att följa regelverket, för en tydlig kommunikation med investerare och för en god kreditvärdighet. Redovisningen är viktig av flera skäl:

• Efterlevnad av regelverk: Olika länder har olika redovisningsregler för finansiell leasing. För företag med internationell verksamhet är det viktigt att följa de relevanta standarderna, till exempel NRS 14 i Norge, K3 i Sverige, reglerna för regnskabsklasse C i Danmark och IFRS 16 för företag som rapporterar enligt IFRS.
• Finansiell rapportering: Finansiell leasing påverkar balansräkningen och resultaträkningen väsentligt. En korrekt redovisning säkerställer att företagets ekonomiska ställning presenteras rättvisande och ger en korrekt bild av tillgångar och skulder.
• Skatt: Den skattemässiga behandlingen av leasingavtal följer skattereglerna och är inte nödvändigtvis densamma som den redovisningsmässiga. Skillnader mellan redovisning och skatt måste följas upp, bland annat vid beräkning av uppskjuten skatt.
• Investerarkommunikation: Investerare och andra intressenter behöver korrekt information om företagets åtaganden och tillgångar. En tydlig och korrekt redovisning av finansiell leasing bidrar till bättre beslut och till investerarnas förtroende.
• Finansiering och kreditbedömning: Finansiell leasing påverkar nyckeltal som skuldsättningsgrad och soliditet, vilket i sin tur kan påverka företagets möjligheter att få finansiering. Att förstå hur leasing påverkar dessa nyckeltal är avgörande för den finansiella planeringen och styrningen.

Vilka omfattas av vilka regler?

Företag vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i EU/EES ska upprätta koncernredovisning enligt IFRS (förordning (EG) nr 1606/2002, artikel 4) och tillämpar därmed IFRS 16. I Norge gäller det även företag som bara har noterade skuldebrev, till exempel obligationer på Oslo Børs. Övriga företag följer nationella redovisningsregler, där finansiella leasingavtal ska redovisas i balansräkningen.

I Norge får små företag dock välja att inte redovisa leasingavtal i balansräkningen (norska regnskapsloven § 5-11; NRS 14 punkt 69). Ett företag räknas inte längre som ett litet företag när det på balansdagen överskrider minst två av dessa tre gränsvärden (§ 1-5):

• Balansomslutning: 84 miljoner NOK
• Försäljningsintäkter: 168 miljoner NOK
• Medelantal anställda: 50 årsverk

Ett byte av storlekskategori får verkan först från det andra av två räkenskapsår i följd där gränsvärdena överskrids.

Finansiell leasing enligt NRS 14

NRS 14 är den norska redovisningsstandarden som reglerar redovisningen av leasingavtal. Den gäller för leasetagaren (NRS 14 punkt 7) och omfattar både operationella och finansiella leasingavtal.

Huvudsyftet med NRS 14 är att säkerställa att leasingskulder och rättigheter återspeglas korrekt i företagets redovisning och att användarna av redovisningen får en rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning.

Krav på finansiell leasing enligt NRS 14

Enligt NRS 14 redovisas ett finansiellt leasingavtal både som en tillgång och som en skuld i balansräkningen när leasingperioden börjar. Det återspeglar att leasetagaren i praktiken har de ekonomiska riskerna och fördelarna med att äga den leasade tillgången.

Läs också: Beräkningar enligt IFRS 16

De viktigaste kraven på finansiell leasing enligt NRS 14:

1. Första redovisning: När leasingavtalet börjar redovisas tillgången och skulden till nuvärdet av leasingbetalningarna. Nuvärdet beräknas med antingen leasingavtalets implicita ränta eller leasetagarens marginella upplåningsränta (NRS 14 punkt 29).
2. Avskrivningar: Tillgången skrivs av över den beräknade leasingperioden, eller över den ekonomiska livslängden om den är kortare. Om det vid avtalets ingående är rimligt säkert att leasetagaren kommer att köpa tillgången, skrivs den av över den förväntade ekonomiska livslängden (NRS 14 punkt 35).
3. Räntekostnader: Leasingbetalningarna fördelas mellan räntekostnad och amortering av den utestående skulden. Räntekostnaderna redovisas i resultaträkningen över leasingperioden och beräknas enligt effektivräntemetoden.
4. Ändrade bedömningar: Avskrivningsplanen omprövas vid utgången av varje räkenskapsperiod (NRS 14 punkt 55). En ändring av marknadsräntan kräver inte att leasingskulden omvärderas (NRS 14 punkterna 57–58).

Så klassificeras ett leasingavtal som finansiell leasing

Enligt NRS 14 klassificeras ett leasingavtal som finansiellt om något av följande kriterier är uppfyllt (NRS 14 punkt 26):

• Köpoption: Leasetagaren har rätt att köpa den leasade tillgången till ett pris som förväntas vara väsentligt lägre än marknadsvärdet vid den tidpunkt då rätten kan utnyttjas, så att det vid avtalets ingående är rimligt säkert att leasetagaren kommer att köpa tillgången.
• Leasingperiod: Den beräknade leasingperioden omfattar större delen av tillgångens ekonomiska livslängd, även om äganderätten inte överförs.
• Nuvärde av leasingbetalningar: Nuvärdet av de beräknade leasingbetalningarna motsvarar i allt väsentligt den leasade tillgångens marknadsvärde när avtalet ingås.
• Specialanpassad tillgång: Den leasade tillgången är av så speciell karaktär att den inte kan användas av någon annan än leasetagaren utan väsentliga ändringar eller modifieringar.

Ett leasingavtal som innehåller både en rätt och en skyldighet att köpa den leasade tillgången när leasingperioden löper ut behandlas redovisningsmässigt som ett avbetalningsköp och faller utanför NRS 14 (punkt 4). Enligt IFRS 16 är att äganderätten överförs när leasingperioden löper ut ett av de exempel som normalt leder till att leasegivaren klassificerar avtalet som ett finansiellt leasingavtal (IFRS 16.63 a).

Finansiell leasing enligt IFRS 16

IFRS 16 och de nationella redovisningsreglerna för finansiell leasing reglerar alla redovisningen av leasingavtal, men det finns viktiga skillnader. IFRS 16 gäller för alla företag som rapporterar enligt International Financial Reporting Standards (IFRS). För leasetagaren redovisas alla leasingavtal enligt samma modell, oavsett om de tidigare skulle ha klassificerats som operationella eller finansiella. Leasegivaren ska fortfarande klassificera varje leasingavtal som antingen operationellt eller finansiellt (IFRS 16.61).

Ett finansiellt leasingavtal är ett leasingavtal där de ekonomiska fördelar och risker som förknippas med ägandet av en underliggande tillgång i allt väsentligt överförs (IFRS 16.62). Begreppet används både i nationella redovisningsstandarder som NRS 14 i Norge, K3 i Sverige och reglerna för regnskabsklasse C i Danmark och i IFRS 16, där det gäller leasegivarens klassificering (IFRS 16.61–66).

Skillnader i klassificeringen av leasingavtal

IFRS 16, som gäller för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2019 eller senare (IFRS 16.C1), tog bort skillnaden mellan operationella och finansiella leasingavtal för leasetagaren. Leasetagaren redovisar en nyttjanderättstillgång och en leasingskuld för alla leasingavtal (IFRS 16.22), men får undanta korttidsleasingavtal och leasingavtal där den underliggande tillgången har ett lågt värde (IFRS 16.5). I resultaträkningen redovisar leasetagaren avskrivning på nyttjanderättstillgången och räntekostnad på leasingskulden. Enligt nationella standarder som NRS 14, K3 och reglerna för regnskabsklasse C finns skillnaden mellan operationella och finansiella leasingavtal kvar.

För leasegivaren finns skillnaden kvar även enligt IFRS 16. Vid finansiell leasing redovisar leasegivaren en fordran som motsvarar nettoinvesteringen i leasingavtalet i stället för den underliggande tillgången (IFRS 16.67). Vid operationell leasing behåller leasegivaren den underliggande tillgången och redovisar leasingbetalningarna som intäkter linjärt eller på något annat systematiskt sätt (IFRS 16.81).

Enligt de nationella reglerna ska finansiella leasingavtal redovisas i balansräkningen, både tillgången och skulden, medan operationella leasingavtal normalt bara kräver upplysningar i noterna. Operationella leasingavtal kostnadsförs därför normalt som leasingkostnader över leasingperioden, medan finansiella leasingavtal redovisas i balansräkningen.

IFRS 16 kräver omfattande notupplysningar om leasingavtalens villkor, framtida leasingbetalningar och hur leasing påverkar företagets finansiella ställning och resultat. Det omfattar uppgifter om leasingskulder, nyttjanderättstillgångar och tillhörande avskrivningar och räntekostnader. NRS 14 kräver också notupplysningar om finansiella leasingavtal, bland annat om redovisade leasingavtal och förfallotidpunkterna för återstående leasingbetalningar (NRS 14 punkterna 60–61). Enligt nationella standarder som NRS 14, K3 och reglerna för regnskabsklasse C kan upplysningskraven vara mindre omfattande än enligt IFRS 16.

Redovisning av leasingavtal i balansräkningen

Operationella leasingavtal

Enligt traditionella nationella redovisningsstandarder som NRS 14 i Norge, K3 i Sverige och reglerna för regnskabsklasse C i Danmark redovisas operationella leasingavtal på ett annat sätt än finansiella. Operationella leasingavtal är avtal där riskerna och fördelarna med ägandet inte i väsentlig grad överförs till leasetagaren. De redovisas inte i balansräkningen; i stället kostnadsförs leasingbetalningarna i resultaträkningen som leasingkostnader över leasingperioden. Företaget redovisar alltså varken den leasade tillgången eller skulden i balansräkningen, vilket kan påverka skuldsättningsgraden och kapitalstrukturen.

Med införandet av IFRS 16 har det dock skett en betydande förändring av hur operationella leasingavtal redovisas av företag som ska rapportera enligt IFRS. IFRS 16 tar bort skillnaden mellan operationella och finansiella leasingavtal för leasetagaren. Alla leasingavtal ska nu redovisas i balansräkningen, men korttidsleasingavtal och leasingavtal där den underliggande tillgången har ett lågt värde får undantas (IFRS 16.5). Företaget redovisar en nyttjanderättstillgång och en motsvarande leasingskuld vid inledningsdatumet. Kostnaden består därefter av avskrivning på nyttjanderättstillgången och räntekostnad på leasingskulden. Förändringen kan leda till en betydande ökning av både tillgångar och skulder i balansräkningen för många företag och till förändrade nyckeltal som EBITDA och skuldsättningsgrad.

Finansiella leasingavtal

Finansiella leasingavtal är avtal där de ekonomiska fördelar och risker som förknippas med ägandet i allt väsentligt överförs till leasetagaren. Leasetagaren redovisar dessa avtal i balansräkningen både enligt nationella regler (utom små norska företag som använder undantaget i norska regnskapsloven § 5-11) och enligt IFRS 16. Enligt IFRS 16 redovisar leasegivaren vid finansiell leasing en fordran som motsvarar nettoinvesteringen i leasingavtalet i stället för den underliggande tillgången (IFRS 16.67).

Enligt NRS 14 gäller följande för leasetagaren:

• Första redovisning: När ett finansiellt leasingavtal börjar redovisar leasetagaren tillgången och skulden till nuvärdet av leasingbetalningarna, diskonterade med leasingavtalets implicita ränta eller leasetagarens marginella upplåningsränta (NRS 14 punkt 29).
• Avskrivningar: Den redovisade tillgången skrivs av över den beräknade leasingperioden, eller över den ekonomiska livslängden om den är kortare (NRS 14 punkt 35).
• Räntekostnader: Leasingbetalningarna delas upp i räntekostnad och amortering av leasingskulden. Räntekostnaden beräknas enligt effektivräntemetoden.

Håll ordning på leasingavtalen med ShareControl IFRS 16

ShareControl IFRS 16 är en specialiserad lösning som hjälper företag att uppfylla kraven i IFRS 16 för redovisning av leasingavtal. Systemet förenklar identifiering, registrering och rapportering av leasingavtal, som annars kan vara en komplex och tidskrävande uppgift.

Systemet automatiserar redovisningen av nyttjanderättstillgångar och tillhörande leasingskulder. Det beräknar nuvärdet av framtida leasingbetalningar och skapar bokföringsjournalen, vilket minskar risken för fel och sparar tid. ShareControl IFRS 16 hjälper företag att klassificera leasingavtal korrekt som antingen operationella eller finansiella, i enlighet med nationella redovisningsstandarder (som NRS 14, K3 och reglerna för regnskabsklasse C) och IFRS 16.

ShareControl IFRS 16 hanterar leasingavtal effektivt och stöder en korrekt redovisning enligt IFRS 16 och de nationella reglerna för finansiell leasing. Det frigör tid och resurser, så att ekonomipersonalen kan fokusera mer på strategiska uppgifter som bidrar till företagets tillväxt.

About The Author