Våra erfarenheter av implementering av IFRS 16
Detta är ett utdrag ur en artikel skriven av Terje Glesaaen i samarbete med KPMG-partnern Serge Fjærvoll. Den publicerades i den professionella publikationen ”Revisjon og regnskap” i december 2019.
Den första delen bygger på intervjuer med företag som har genomgått en omfattande implementering av IFRS 16 under 2018 och början av 2019 med olika typer av mjukvarulösningar.
IFRS 16 har varit en omfattande redovisningsstandard att implementera
Flera företag har ingen överblick över resursanvändningen vid en IFRS 16-implementering och av de som skulle ge en uppskattning var den lägsta uppskattningen en fjärdedel av ett manår (internt plus externt). Några uppgav att det var många personer och funktioner inblandade, både centralt på gruppnivå och ute på enheterna. Bolagen har använt externa redovisningsrådgivare i begränsad omfattning, men tagit upp frågor med sin revisor och gått externa kurser.
Många företag vi har pratat med hade skaffat externt utvecklad programvara för kartläggning och beräkningar. De upplevde att det skedde förändringar i systemen på vägen och att inga leverantörer hade färdigutvecklade lösningar. Företag som valde ett integrerat system, som vidareutvecklats speciellt för företaget i fråga, lade ner mycket resurser på kvalitetssäkring och att de fick betala för utvecklingen.
Det mesta tyder på att den totala resursanvändningen var högre än väntat.
Organisation och utbildning
Alla företag vi pratade med hade antingen en projektgrupp, eller fick instruktioner och vägledning från gruppen. Affärsområden eller enheter fick ansvar för kartläggning och bedömning i större eller mindre utsträckning. En del läste kontrakt och gjorde beräkningar på gruppnivå.
Flera av de intervjuade företagen har en decentraliserad rapporteringsstruktur där de förlitar sig på rapportering från dotterbolag. Vi förstår att utbildning och förståelse av vad som ska rapporteras har varit tidskrävande. IFRS 16 har effekter på många rapporterande enheter och kan knappast föras ”överst” i konsolideringen utan att fördelas på enheterna. Å andra sidan kan IFRS 16 i många fall inte användas i lokala redovisningar. Att separera dessa effekter kräver separata elimineringsenheter, journaler och separata konton.
Efter genomförandet finns behov av att registrera nya kontrakt och redogöra för ändringar i kontrakt. Detta skapar ett kontinuerligt behov av att fokusera på IFRS 16 i organisationen.
Implementering av IFRS 16 – val och metod
Alla vi har pratat med har använt en modifierad retrospektiv metod. Vidare finns det inga tydliga gemensamma nämnare för vilka praktiska undantag och anpassningar har valts. Många har valt att inte ta med korta kontrakt och lågvärdestillgångar. Serviceelement (typiskt gemensamma kostnader) har inkluderats i de hyresbelopp som redovisas i balansräkningen, portföljbedömningar har använts och vissa hyresavtal har beräknats bakåt i tiden för att erhålla lägre avskrivningar framöver.
Översikt över hyresavtal
Företag med decentraliserat resultatansvar och struktur har i många fall inte haft centrala avtalsregister och har tidigare förlitat sig på rapportering från bolagen för notinformation om avtalsförpliktelser enligt IAS 17. I och med införandet av IFRS 16 har en vanlig metod varit att granska reskontran för att identifiera leasingavtalen. Det fanns snart ett behov av system för att registrera kontrakt och information för att göra IFRS 16-beräkningar. Tidigare inhämtad information visade sig vara otillräcklig och flera av företagen fick därmed bättre överblick efter kontraktsgranskningen.
Företag som har många hyresavtal från samma leverantör(er) har i viss utsträckning kommit överens om att leverantören/leverantörerna ska tillhandahålla periodiska översikter av hyresavtal med nyckelinformation, som företaget använder för att uppdatera sina beräkningar. Detta kan vara aktuellt för billeasing och maskiner och utrustning som hyrs in i stora mängder för projekt.
Nya krav på rutiner och intern kontroll och rapportering framöver
De företag vi intervjuat har i begränsad omfattning fastställt och dokumenterat policyer och rutiner för att identifiera och hantera förändringar, avgöra om det finns förändringar som påverkar resultatet eller balansräkningen samt göra nya beräkningar. Detta är något bolagen kommer att arbeta vidare med i framtiden och är en del av bolagets IFRS 16-implementering. Det kan vara komplicerat och kräver god förståelse för standarden och det vore en fördel om komplicerade ändringar i beräkningarna endast görs av ett fåtal personer med tillräcklig insikt i IFRS 16.
Data och specifikationer för notinformation och tilläggsinformation för 2019 års bokslut har i liten utsträckning varit i fokus för bolagen under genomförandet. Vissa kommer att anpassa det interna rapportpaketet för årsredovisningsrapportering för att få in ytterligare data.
Läs mer om ShareControl IFRS 16
Vi är här för att hjälpa dig! Kontakta oss redan idag >>
