Öppenhetslagen kräver att över 9 000 norska företag övervakar mänskliga rättigheter i sin egen verksamhet och leverantörskedja. Även utländska företag kan omfattas. I den här artikeln kan du läsa mer om vilka krav som krävs enligt öppenhetslagen för utländska företag.
Öppenhetslagen för utländska företag
Öppenhetslagen är en av flera norska åtgärder för att uppfylla FN:s hållbarhetsmål nr 8 om anständigt arbete och ekonomisk tillväxt samt mål nr 12 om ansvarsfull konsumtion och produktion.
Kraven i öppenhetslagen
Öppenhetslagen kräver att företag ska genomföra due diligence-bedömningar i enlighet med OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Vidare ska verksamheterna redogöra för sina resultat i samband med faktiska och potentiella negativa konsekvenser för grundläggande mänskliga rättigheter och anständiga arbetsvillkor. Lagstiftningen hänvisar också till informationskravet som innebär att verksamheten ska svara på eventuella frågor om företagets hantering av grundläggande mänskliga rättigheter i sin leverantörskedja. Det finns även krav på förankringsansvar i styrelsen framför ovan nämnda krav.
Läs mer om grundläggande mänskliga rättigheter och anständiga arbetsvillkor här.
Deadline för anmälan är satt till 30. juni varje år.
Genomföra, övervaka och utvärdera åtgärder
I enlighet med öppenhetslagen ska verksamheter själva implementera rutiner och processer för att identifiera risker och vidta åtgärder för att förebygga, minska och åtgärda eventuella negativa konsekvenser. Ett system för hantering av uppgifterna rekommenderas därför för verksamheter med en större grupp av leverantörer.
Företagen måste själva övervaka och utvärdera effektiviteten av de åtgärder som genomförs och göra nödvändiga justeringar för att säkerställa ständiga förbättringar.
Ta reda på mer om vår lösning ShareControl Öppenhet här!
Varför är öppenhetslagen viktig?
Syftet med lagen är att eliminera och följa upp faktiska och potentiella risker relaterade till kränkningar av allmänna mänskliga rättigheter och anständiga arbetsvillkor i företagets egen verksamhet och i leverantörskedjan. Om det finns risk för eller upptäckt av ett intrång ska åtgärder vidtas för att förebygga, minska konsekvenser eller stoppa aktivitet. Det ska också bedömas om ersättningsanspråk eller liknande är nödvändiga i de fall skadan har lett till nackdelar för samhället eller människor.
Öppenhetslagen ska bidra till att minska risken för kränkningar av mänskliga rättigheter och dåliga arbetsförhållanden i norska och utländska företag och leverantörskedjor. Samtidigt ska lagen säkerställa att allmänheten får tillgång till information om hur företag hanterar faktiska och potentiella negativa konsekvenser kopplade till sin verksamhet. Detta kan bidra till ökad medvetenhet och engagemang från både kunder, investerare och andra intressenter.
Vilka utländska företag omfattas?
Öppenhetslagen kräver att alla företag överskrider två av följande kriterier:
- Försäljningsintäkter: 70 miljoner kronor
- Balansräkning: 35 miljoner kronor
- Medelantal anställda under verksamhetsåret: 50 årsverken
För utländska företag som inte är hemmahörande i Norge eller som har sitt huvudkontor i ett annat land har de samma rapporteringsskyldighet som norska företag om ovanstående kriterier är uppfyllda. En av förutsättningarna är dock att verksamheten är skattskyldig i Norge enligt intern norsk lagstiftning och tillhandahåller varor eller tjänster i Norge. Verksamheten ska även ha inkomster till följd av att den bedrivs eller sköts från/i Norge enligt skattelagens § 2-3. Lagen ställer således inget krav på att verksamheten måste ha en geografisk anknytning till Norge, i form av filial, kontor eller annat fast verksamhetsställe för att omfattas av öppenhetslagen.
Utländska företag som definieras som stora företag, inklusive. aktiebolag, börsbolag, banker, kreditbolag, finansieringsbolag m.m. och som säljer varor eller tjänster i Norge definieras av lagstiftningen. Vidare utgör 1-2 §§ bokföringslagen ram för pliktämnen.
Läs också: Mallar till insynslagen – ett förfarande för att verkställa lagens krav
Skapande av dotterbolag
För företag som etablerar dotterbolag i Norge gäller inte bestämmelsen ovan. Verksamheten kan således ofta underlåta att redovisa enligt insynslagen om ett dotterbolag är etablerat i Norge, vilket definieras som ett eget skattesubjekt, och som inte kan bocka av två av ovan nämnda kriterier. Redovisningssiffrorna för moderbolaget kan dock omfattas av lagstiftningen, om redovisningssiffrorna för dotterbolaget och moderbolaget tillsammans överstiger kriterierna ovan. Även moderbolaget kan omfattas av lagstiftningen om det definieras som ett större företag (aktiebolag, börsbolag, bank, kreditbolag, finansieringsbolag etc.) eller uppfyller kriterierna ovan men kräver att företaget levererar varor eller tjänster i Norge.
Även utländska företag är fria att anmäla enligt insynslagen, även om verksamheten inte omfattas av lagens krav. Detta kan baseras på företagets egna riktlinjer för socialt ansvar och mänskliga rättigheter i den egna verksamheten och leverantörskedjan.
Läs mer om insynslagen för utländska företag på Konsumentverkets (Forbrukertilsynet) hemsida.
Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD)
Fler och fler länder inför nu lagstiftning i hopp om att förbättra mänskliga rättigheter och hjälpa till att lösa de miljöproblem som världen står inför. Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD) är ett nytt EU-direktiv som syftar till att främja hållbara och ansvarsfulla affärsmetoder bland stora företag inom och utanför EU.
Direktivet kräver att företag ska genomföra grundliga due diligence-bedömningar för att identifiera, förebygga, minska och redogöra för negativa effekter på mänskliga rättigheter och miljön genom hela värdekedjan. Genom att harmonisera dessa krav inom EU strävar CSDDD efter att säkerställa lika villkor och undvika rättslig fragmentering mellan medlemsländerna.
Skillnader mellan öppenhetslagen och CSDDD
Öppenhetslagen och Corporate Sustainability Due Diligence-direktivet (CSDDD) delar många likheter, men har också betydande skillnader som är viktiga att förstå. Båda lagarna syftar till att säkerställa ansvarsfulla affärsmetoder genom att kräva att företag utför due diligence-bedömningar för att identifiera och åtgärda negativa effekter på mänskliga rättigheter och arbetsmiljön.
Öppenhetslagen är specifik för norska och utländska företag som verkar i Norge, med särskilt fokus på mänskliga rättigheter och arbetsvillkor. Den ger tydliga riktlinjer för hur dessa bedömningar ska genomföras och rapporteras och ger det norska konsumenttilsynet (Forbrukertilsynet) befogenhet att övervaka och utdöma sanktioner vid överträdelse.
På andra sidan har CSDDD en bredare räckvidd som omfattar stora EU-baserade företag och företag utanför EU med betydande omsättning i EU. Detta direktiv omfattar även miljöpåverkan och kräver att företag utarbetar klimathandlingsplaner i linje med Parisavtalet. CSDDD strävar efter att harmonisera regleringar i hela EU för att undvika rättslig fragmentering och säkerställa lika villkor. Genomförandet av CSDDD kräver att medlemsstaterna inrättar nationella tillsynsmyndigheter för att övervaka efterlevnaden och hantera sanktioner. Dessutom tillåter CSDDD ersättningsanspråk från offer som lider skada på grund av bristande bedömning av due diligence.
Vem omfattas av CSDDD?
Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD) gäller för stora företag inom EU och vissa företag utanför EU som har betydande verksamhet inom EU. Mer specifikt omfattar direktivet EU-baserade företag med mer än 1 000 anställda och en årlig omsättning på mer än 450 miljoner euro globalt. Dessutom omfattar det företag utanför EU som har en årlig omsättning på över 450 miljoner euro inom EU. Som EY förklarar på sin webbplats omfattas små och medelstora företag inte direkt av direktivet, men kan påverkas indirekt som leverantörer i värdekedjorna hos de större företag som omfattas.
CSDDD kan leda till ändringar i den norska öppenhetslagen, och norska företag bör vara beredda att behöva stärka sina processer för ytterligare due diligence-krav.
Lösning för öppenhetslagen
ShareControl Transparency gör det enklare för företag att samla in data från företagets försörjningskedja i ett system, både vad gäller implementering och bedömning av due diligence-bedömningar och generering av rapporter. Genom att samla alla uppgifter relaterade till öppenhetslagen i ett system undviker du risken för bristande efterlevnad och kan ha fullt förtroende för att du följer dem. Med ShareControl Transparency kan du enkelt återta kontrollen över dina leverantörer.
Samla information från dina leverantörer och lägg in data och dokumentation, så att du lättare kan genomföra riskanalyser, due diligence-bedömningar och vidta åtgärder. Skicka ut enkäter med frågor om leverantörens hantering av mänskliga rättigheter och schyssta arbetsvillkor, antingen genom Forms eller Customer Voice. På så sätt säkerställer du efterlevnaden av öppenhetslagen, samtidigt som du effektiviserar flera av processerna.
