I en tid då företagens sociala ansvar och mänskliga rättigheter får allt större uppmärksamhet, vidtar regeringar runt om i världen åtgärder för att säkerställa att företag upprätthåller etiska standarder. Den norska öppenhetslagen är en sådan lag som syftar till att hålla företag ansvariga för sina handlingar och främja transparens i deras verksamhet.

I den här artikeln kan du utforska konkreta åtgärder mot företag som bryter mot grundläggande mänskliga rättigheter och anständiga arbetsvillkor enligt öppenhetslagen.

Vidta åtgärder i enlighet med öppenhetslagen

Öppenhetslagen kräver att företag ska genomföra due diligence-bedömningar av sina leverantörer, för att identifiera negativa konsekvenser för grundläggande mänskliga rättigheter och anständigt arbetsliv. Vidare ska verksamheterna vidta åtgärder för att förebygga, begränsa eller hejda de negativa konsekvenser som är kopplade till verksamheten.

Den norska öppenhetslagen – en översikt

Den norska öppenhetslagen, även känd som ”lagen om affärstransparens och arbete med grundläggande mänskliga rättigheter och anständiga arbetsvillkor (öppenhetslagen)”, antogs 2021. Lagen gäller för stora företag som är verksamma i Norge och kräver att de lämnar information om sina insatser för att förebygga brott mot mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden i sin verksamhet och leveranskedjor. Detta gäller även utländska företag som säljer varor eller tjänster i Norge.

Lagen kräver att över 9 000 företag genomför due diligence-bedömningar av sina leverantörer. Vidare ska resultatet förklaras på bolagets hemsida, senast den 30 juni varje år. Åtgärder enligt öppenhetslagen ska vidtas för att förebygga, begränsa eller stoppa negativa konsekvenser. Syftet med detta är att rikta fokus och minimera företagens inflytande på de negativa konsekvenserna för grundläggande mänskliga rättigheter och anständiga arbetsvillkor.

Läs mer om öppenhetslagen här.

Hantering av öppenhetslagen

Vi på Share Control var tidigt ute med att erbjuda lösningar för att hantera uppgifterna i öppenhetslagen i ett system. ShareControl Transparency är byggt på Microsoft Power Platform, vilket säkerställer god användarvänlighet och samtidigt säker hantering av data och efterlevnad av lagstiftningen.

Systemet gör det enkelt att samla in information från dina leverantörer genom vår integration med Customer Voice och Microsoft Forms. Lösningen upprätthåller också en fullständig historik över tidigare due diligence-bedömningar och redegjørelser, vilket är en stor fördel om åtkomst insynskrav. Efter genomförda due diligence-bedömningar kan du enkelt generera en rapport till PDF, baserat på dina data i systemet. Behöver du mallar för en utredning, etiska riktlinjer, ett dokument för förankring i styrelsen eller något annat så ordnar vi detta i systemet.

Läs också: Riskbedömning per land(norska).

Åtgärder enligt öppenhetslagen

Att vidta åtgärder när företag bryter mot mänskliga rättigheter är avgörande för att säkerställa att individer och samhällen skyddas från skada. Genom att hålla företag ansvariga för sina handlingar kan regeringar skicka ett starkt budskap om att kränkningar av mänskliga rättigheter inte kommer att tolereras. Detta bidrar till att skapa en kultur av respekt för mänskliga rättigheter och uppmuntrar företag att anta ansvarsfulla metoder. Vilka åtgärder som genomförs beror på svårighetsgrad, inblandning och konsekvenser.

Den norska konsumenttilsynet ger grunden för tre nivåer av åtgärder enligt öppenhetslagen:

• Förebyggande åtgärder
• Restriktiva åtgärder
• Stoppa åtgärder

Vidare i artikeln kan du se vilka specifika åtgärder du kan vidta vid brott mot grundläggande mänskliga rättigheter och anständiga arbetsvillkor.

”implementera lämpliga åtgärder för att stoppa, förebygga eller begränsa negativa konsekvenser utifrån verksamhetens prioriteringar och bedömningar enligt bokstav b”

– Åpenhetsloven §4, bokstav c.

Förebyggande åtgärder enligt öppenhetslagen

Precis som syftet med insynslagen är de förebyggande åtgärderna något som påbörjas innan skadan faktiskt har inträffat. Detta kan vara utifrån de riskbedömningar som verksamheten genomfört i due diligence-bedömningarna, varvid en noggrannare kontroll görs om sannolikheten eller konsekvensen är stor.

Som en förebyggande åtgärd kan verksamheten anpassa verksamheten, t.ex. genom att byta ingredienser, ämnen eller kemikalier som kan vara skadliga för människor eller miljö. Om det finns risk för negativa konsekvenser som kan ersättas genom att uppgradera anläggningen eller köpa nya maskiner är detta en förebyggande åtgärd. Andra effektiva åtgärder är utbildning av medarbetarna, kvalificera leverantörer, skapa långsiktiga och nära leverantörsrelationer.

Uppmuntra ansvarsfulla leveranskedjor

Många företag verkar i komplexa globala försörjningskedjor, där kränkningar av mänskliga rättigheter kan inträffa i olika skeden. Genom att vidta åtgärder mot företag som kränker mänskliga rättigheter kan företag uppmuntra ansvarsfulla metoder i hela leveranskedjan. Detta inkluderar att genomföra due diligence-bedömningar, implementera robusta övervakningsmekanismer och arbeta med leverantörer för att lösa eventuella överträdelser snabbt.

Vi rekommenderar att uppmuntra ansvarsfulla leverantörskedjor om svårighetsgraden eller sannolikheten för kränkningen av mänskliga rättigheter är hög, oavsett hur inblandad verksamheten är i skadan.

Restriktiva åtgärder

Om skada redan har inträffat och negativa konsekvenser har lett till skada/kränkning av grundläggande mänskliga rättigheter och anständiga arbetsvillkor är nästa steg att begränsa skadan.

För att begränsa skador och negativa konsekvenser efter att de har inträffat kan förebyggande åtgärder användas som ytterligare åtgärder för att säkerställa att skadan inte inträffar igen i framtiden. I de flesta fall, anpassning av aktiviteten, ändring av produktionsprocessen, ingredienser mm. vara en mycket effektiv begränsande åtgärd. I vissa fall kommer detta inte att räcka, och andra aktiviteter som att uppgradera maskiner och anläggningar, skapa långsiktiga kopplingar och samarbeta över branscher för att skapa förbättringar hos leverantörer. Samverkan mellan branscher, och i vissa fall med myndigheter, kommer att sätta press på leverantören, så att begränsande åtgärder sätts in.

Identifiera och koppla till befintliga åtgärder

Inom flera branscher finns det många leverantörer och leverantörer som erbjuder samma produkter eller tjänster, ett exempel är byggbranschen som du kan läsa ett exempel på nedan. Konsumentverket i Norge har själva stött idén om delning och samarbete mellan företag, för att uppnå bättre mänskliga rättigheter och arbetsvillkor hos leverantörer. Samarbete kring åtgärder och informationsutbyte rekommenderas därför så långt det är möjligt.

Exempel: Den fiktiva leverantören Bygg Share AS levererar utrustning till butiker i hela Norge. Leverantören har produktion och kontor i ett flertal länder, bland annat i Norge och Kina. Som vi kan se i länderrisktabellen definieras Kina som ett högriskland baserat på kränkningar av mänskliga rättigheter. Butikerna gör därför riskanalyser och due diligence-bedömningar för att förneka brott mot mänskliga rättigheter och arbetsvillkor, men finner att de kvinnliga anställda i Kina får nästan samma lön som männen för det arbete de utför. Som FN förklarar är lika lön för lika arbete en mänsklig rättighet, och i detta fall en kränkning av mänskliga rättigheter. Åtgärder måste därför inledas, men det lilla företaget som köper för 50 000 NOK om året har lite eller inget inflytande. Alla outlets med Bygg Share AS som leverantör kan därför gå samman och få mycket större inflytande.

Läs mer om mänskliga rättigheter

Stoppa åtgärder

I vissa fall kommer det inte att vara möjligt att förhindra eller begränsa skador eller risken för kränkningar av mänskliga rättigheter, i vilket fall endast stoppåtgärder kommer att fungera effektivt. Exempel på detta är för små leverantörer som har lite eller inget inflytande på leverantören. I vissa fall kanske branschöverskridande samarbete (som vi visade ett exempel ovan) kanske inte räcker för att övertala leverantören att ändra sin praxis, i vilket fall stoppåtgärder ofta är den enda utvägen.

Exempel på stoppåtgärder enligt öppenhetslagen är att avsluta samarbete och/eller avtal med leverantörer, så att företag inte har någon koppling till brotten mot mänskliga rättigheter. Företaget bör därför söka nya leverantörer med liknande eller likvärdiga produkter eller tjänster. Det kan också finnas fall där mänskliga rättigheter kränks på en specifik avdelning eller produkt, och vissa aktiviteter därför skärs ned. Allvarlighet, omfattning och sannolikhet för överträdelse är de viktigaste parametrarna som företaget bör överväga i sådana fall.

Delaktighet i kränkningar av mänskliga rättigheter

Om verksamheten i sig helt eller delvis medför en negativ konsekvens för mänskliga rättigheter eller anständiga arbetsförhållanden ska verksamheten omedelbart stoppas. Det kan vara i fall där hälsoskadliga ämnen upptäcks i produktionen, diskriminering av kvinnor eller tortyr av gruvarbetare.

Det är företagsledningens ansvar att stoppa verksamheten och genomföra åtgärder som stoppar och förebygger negativa konsekvenser. Ledningen ansvarar även för eventuell ersättning till de personer som drabbats av den negativa konsekvensen, om det finns en direkt eller indirekt inblandning i överträdelsen.

Ansvarsfulla inköpsmetoder

I många fall har ett konkret kontrakt eller samarbete mellan verksamheten och leverantören inte definierats, t.ex. vid köp av kontorsutrustning, telefoner och PC. Inflytande och engagemang är därför svårt att definiera och ofta omöjligt för medelstora företag. Ansvarsfulla inköpsmetoder kan därför ses som en förebyggande åtgärd enligt öppenhetslagen, genom att verksamheten vid varje tidpunkt bedömer leverantörer och försäljningsställen efter respekt för grundläggande mänskliga rättigheter och anständiga arbetsvillkor.

Direktoratet för administration och ekonomi (DFØ) har skapat en översikt med ”Högrisklistan”, där du kan se risknivån för kränkningar av mänskliga rättigheter i leverantörskedjan för en rad produkter, inklusive mobiltelefoner, datorer och datorskärmar. Vi rekommenderar alla våra kunder att använda detta i utvärderingsfasen för att säkerställa ansvarsfulla inköpsmetoder.

Vilka är konsekvenserna av överträdelser eller brister?

Det är Forbrukertilsynet som vägleder verksamheter och utövar tillsyn över bestämmelserna i lagstiftningen. För att undvika överträdelser eller brister enligt öppenhetslagen är det viktigt att verksamheten håller tidsfristen för anmälan varje år den 30. juni.

Det norska konsumentverket prioriterade vägledning under det första året av öppenhetslagen. De varnar vidare för att de kommer att fortsätta prioritera arbetet med vägledning, men att de skulle påbörja kontroller efter sommaren 2023.

Brott mot bestämmelserna i öppenhetslagen kan leda till sanktioner.

Även om det norska konsumenttilsynet främst har betonat vägledning under det första året sedan lagen trädde i kraft, är det ändå viktigt att betona att vi kommer att slå ner på omfattande och uppenbara brott mot lagens bestämmelser. Företag som inte har bevisat sitt ansvar, och inte följer lagen, riskerar sanktioner.

– Trond Rønningen, direktør i Forbrukertilsynet

Läs mer: Så enkelt är det att rapåportera om jämställdhet.

About The Author