Öppenhetslagen kräver att verksamheter som omfattas av lagstiftningen gör due diligence-bedömningar av sina leverantörer. I due diligence-bedömningarna ska verksamheterna utreda potentiella och faktiska negativa konsekvenser på grundläggande mänskliga rättigheter och anständiga arbetsvillkor. Vidare ska en redovisning av fynden upprättas och publiceras på bolagets hemsida årligen och senast 30. juni. För att kunna genomföra detta är det viktigt att du känner till de viktigaste delarna av mänskliga rättigheter.

Grundläggande mänskliga rättigheter

Grundläggande mänskliga rättigheter definieras som grundläggande rättigheter som vi alla har rätt till, oavsett kön, ålder, läggning, livsåskådning, nationalitet eller bostadsort. Mänskliga rättigheter ger medborgarna allmänna rättigheter samtidigt som det är statens plikt att se till att rättigheterna respekteras.

Mänskliga rättigheter antogs 1948, under namnet ”The Universal Declaration of Human Rights”. Denna består av 30 olika artiklar som definierar vad som är en mänsklig rättighet. Det är denna förklaring som öppenhetslagen hänvisar till med mänskliga rättigheter. I den här artikeln kan du läsa de viktigaste sakerna att tänka på vid genomförandet av öppenhetslagen.

I Norge har regeringen antagit öppenhetslagen, som är en lag som ska säkerställa en mer öppen och beprövad relation med norska företag gällande grundläggande mänskliga rättigheter och anständiga arbetsvillkor i leverantörskedjan. This includes foreign businesses that sell goods or services in Norway and that meet the criteria in the legislation, read more here.

Grundläggande mänskliga rättigheter i öppenhetslagen

Offentlighetslagen avser de internationellt erkända mänskliga rättigheter som följer av FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter från 1966, FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966 och ILO:s kärnkonventioner om grundläggande rättigheter och principer i arbetslivet.

Anständiga arbetsvillkor i insynslagen

Med anständiga arbetsförhållanden avses kraven enligt 3 § bokstav c i öppenhetslagen om grundläggande mänskliga rättigheter och hälsa, miljö och säkerhet (HSE) på arbetsplatsen. Lön som ger rätt att leva för faller också under begreppet anständiga arbetsvillkor.

Vad innebär anständiga arbetsvillkor i offentlighetslagen?

Enligt öppenhetslagen ska företag utreda brott mot anständiga arbetsvillkor hos sina leverantörer. Det innebär att verksamheterna måste undersöka HMS-processerna hos sina leverantörer och undersöka potentiella och faktiska negativa konsekvenser på löner som ger de anställda tillräckligt att leva på.

Läs vår översikt över länder i riskzonen: Land med risk för kränkningar av mänskliga rättigheter

För att utreda hälsa, miljö och säkerhet hos leverantören är det viktigt att sätta sig in i vad det egentligen innebär. I Etikinformationskommitténs rapport framgår att anständigt arbete handlar om anställdas säkerhet och ekonomi och kan jämföras med FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

Verksamheten ska därför utreda att anställda hos leverantörerna får rättvisa löner och lika lön för lika arbete. Dessutom är det arbetsgivarens skyldighet att säkerställa sunda arbetsförhållanden genom vila, fritid, begränsning av arbetstiden och lediga dagar.

Medborgerliga och politiska rättigheter

Medborgerliga och politiska rättigheter är en av två skyldigheter inom mänskliga rättigheter som gör att medlemsländerna är skyldiga att respektera medborgarnas rätt till grundläggande rättigheter som liv, personlig frihet, rättssäkerhet, yttrandefrihet och demokratiskt styre. Nedan kan du se alla principer för mänskliga rättigheter och anständiga arbetsvillkor:

Rätten till liv

Rätten till liv är en av de mänskliga rättigheternas principer som beskriver människors rätt att inte bli orättvist eller godtyckligt dödade av en annan människa. Principen definieras i artikel 3 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, där det hänvisas till ”var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet”.

Rätten att inte bli torterad

Rätten att inte bli torterad handlar om en persons rätt att inte bli torterad eller utsatt för annan grym omänsklig behandling. Tortyr definieras som avsiktliga handlingar som orsakar en person allvarlig fysisk eller psykisk smärta för att få information, hota eller straffa personen eller en tredje person.

Konventionen förbjuder alla former av tortyr och liknande handlingar, men ändå förekommer tortyr runt om i världen. I Amnestys rapport om tortyr från 2014 framgår att tortyr rapporterades i 82 % av alla undersökta länder. Under 2014 och 2015 startade Amnesty International kampanjen ”Stoppa tortyr”, som ledde till flera viktiga och positiva förändringar. Länderna som lyftes fram var Mexiko, Marocko, Nigeria, Filippinerna och Uzbekistan.

Rätten att inte fängslas utan rättegång

Frihetsberövande utan rättegång är en term som används för att beskriva fall där individer hålls fångna av en statsapparat utan att formella anklagelser riktas mot dem. Statistik från FN-organisationen visar att länder som Indien (77,10), Kongo (75), Saint Lucia (73,33) och Nigeria (72,40) är de länder som har högst förekomst av frihetsberövande utan rättegång.

Yttrandefrihet

Mänskliga rättigheter ger människor rätten att uttrycka sina åsikter utan att bli straffade för det. Hatiska eller diskriminerande åsikter mot andra människor får dock inte uttryckas. Sedan 1700-talet har yttrandefriheten stått starkt, och har skyddats i både nationella och internationella lagar. Yttrandefriheten skyddas i artikel 19 i FN:s allmänna förklaring.

Trots att alla världens länder har erkänt yttrandefriheten kränks konventionen varje dag. Människor straffas, förföljs och dödas för att de har sagt sitt. Länder som Nederländerna, Norge och Sverige har lägst risk för kränkningar, medan länder som Libyen, Sydsudan, Turkiet, Ukraina och Zambia historiskt sett är mest utsatta för kränkningar av yttrandefriheten¹.

Läs mer om yttrandefrihet på Amnesty Internationals webbplats.

Religionsfrihet

Religionsfriheten står starkt i medborgerliga och politiska rättigheter genom att människor har rätt till personlig trosfrihet och utövar den religion och tro de vill. I Norge finns rätten inskriven i flera centrala lagar, bland annat paragraf 16 i den norska grundlagen, menneskerettighetsloven och paragraf 185 i strafflagen.

Organisationsfrihet

Med föreningsfrihet menas rätten att bilda och/eller vara medlem i en fackförening eller organisation. Rätten omfattar även rätten att inte vara medlem i ett fackförbund.

Rösträtt

FN beslutade 1948 att rösträtten var en mänsklig rättighet. Detta definieras som rätten att avge röst i val till en nationalförsamling. Demokrati är därför centralt för att hantera mänskliga rättigheter.

I Norge har vi haft en självständig demokrati sedan 1814, ändå går vi inte längre tillbaka än 1913 innan kvinnor fick lika rättigheter som män. I Sverige infördes detta 1921. Vid den här tiden var Norge ett av de länder som var tidigast med att införa kvinnors rösträtt. Vi ser också att länder som ligger lågt på FN:s demokratiindex är länder med dålig eller ingen rösträtt. Länder som rankas dåligt på indexet är Afghanistan, Myanmar, Nordkorea och Syrien.

Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter

Den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter säkerställer att medborgarna har tillgång till mat, vatten, bostad, utbildning och grundläggande hälsovård.². Konventionen antogs av FN:s generalförsamling 1966 och trädde i kraft 1976.

Rätten att arbeta

Artikel 23 i FN:s allmänna förklaring slår fast att varje människa har rätt till arbete och fritt yrkesval. Det ska också sörjas för rättvisa och goda arbetsvillkor. Detta inkluderar nolltolerans mot diskriminering och lika lön för lika arbete. Organisationsfriheten står också starkt i ”rätten att arbeta”.

En stor utmaning i detta ämne är ekonomiska nedgångar. Den globala arbetslösheten låg på 6,2 % 2021, där den största orsaken var kopplad till Covid-19. Rapporter från FN visar att länder som Sydafrika (29,8 %), Kongo (21,8 %) och Gabon (21,5 %) har högst arbetslöshet.

Rätten till utbildning

Artikel 26 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna säger att alla har rätt till utbildning. Deklarationen slår fast att det är en mänsklig rättighet att ha gratis och obligatorisk grundskoleutbildning.

Omkring 244 miljoner barn och unga har idag inte möjlighet att börja eller slutföra sin skolgång.

FN

Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard

Enligt artikel 11 i lagen om mänskliga rättigheter har varje människa rätt till en tillfredsställande levnadsstandard för sig själv och sin familj. Detta inkluderar tillfredsställande mat, kläder och bostäder. Det skrivs också att världens länder ska samarbeta kring export/import och kunskap om bästa möjliga utvinning av mat.

FN uppskattar att upp till 828 miljoner människor är drabbade av hunger. Samtidigt upplever 2,3 miljarder människor perioder av osäker livsmedelsförsörjning³.

Mänskliga rättigheter i världen

Skyldigheterna i öppenhetslagen fungerar som ett krav från staten, att praktisera och lyfta fram vikten av grundläggande mänskliga rättigheter och anständiga arbetsvillkor. I riktlinjerna för mänskliga rättigheter är det staterna som ansvarar för att de mänskliga rättigheterna följs, vilket är bakgrunden till öppenhetslagen.

Öppenhetslagen trädde i kraft i Norge 2022 och är ett av de första lagstadgade människorättskraven i sitt slag. I ett globalt sammanhang har fyra länder implementerat olika lagar om företagens sociala ansvar och mänskliga rättigheter. Det gäller Frankrike, Storbritannien, Australien och USA.

Lagar och förordningar som rör mänskliga rättigheter

Varje år köper norska företag stora mängder produkter som produceras i lågkostnadsländer. I många av dessa länder finns dock en stor risk att varorna har producerats under dåliga förhållanden och kränkningar av mänskliga rättigheter. Det finns ändå ett antal lagar och förordningar som kan vara viktiga för norska företag utöver den norska öppenhetslagen, detta gäller för:

• Internationella arbetsorganisationen (ILO)
• FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP)
• OECD:s riktlinjer för due diligence-bedömningar för ansvarsfullt företagande

Hur hanterar man kraven i öppenhetslagen?

Insynslagen ålägger företag att genomföra due diligence-bedömningar av sina leverantörer och vidta åtgärder vid behov. Det finns också ett krav på att verksamheten ska redovisa aktsamhetsbedömningarna, senast den 30 juni varje år. Dessutom kan alla som önskar begära information i det som kallas för tillgångskrav.

Programvara för att hantera mänskliga rättigheter

Share Control var tidigt ute med att leverera en lösning för att hantera öppenhetslagen i Microsoft Power Platform. Detta möjliggör integrationer med bland annat Microsoft 365 och Power BI, så att du lättare kan importera och exportera viktig data.

ShareControl Transparency hjälper företag att samla in viktig leverantörsinformation på en plattform. Genomför due diligence-bedömningar, skicka ut undersökningar, tilldela ett riskpoäng till dina leverantörer och generera rapporter enkelt i PDF-form. På så sätt säkerställer du efterlevnad av regelverket, samtidigt som processerna blir betydligt effektivare.

Läs mer om ShareControl Transparency här >>

Landsrisk för kränkningar av mänskliga rättigheter:

Share Control har tagit fram en inofficiell tabell över riskländer med ett antal kriterier. Vi rekommenderar våra kunder att följa sina egna kriterier för sina riskanalyser, men samtidigt använda tillgänglig information som tabellen nedan. Databaser för grundläggande mänskliga rättigheter och anständiga arbetsvillkor kan hämtas från FN:s sidor, som denna tabell bygger på, du kan läsa hela rapporten här.

1. NRK. 2014. Yttrandefriheten hotad i flera länder . ↩︎
2. FN. 2023. Konvention mot rasdiskriminering. ↩︎
3. FN. ↩︎

Se fler artiklar om öppenhetslagen:

Förankring av ansvarighet – Öppenhetslagen

april 22, 2024augusti 5, 2024

Öppenhetslagen för utländska företag

april 9, 2024augusti 5, 2024

About The Author