Norska företag publicerade en rapport för andra gången i enlighet med öppenhetslagen i juni 2024. Vi ser en förbättring i verksamheterna, men det finns fortfarande förbättringspotential i samband med upptäckten av faktiska och potentiella negativa konsekvenser och genomförandet av åtgärder . Vad gör verksamheten om negativa konsekvenser enligt insynslagen avslöjas? Denna artikel behandlar de negativa konsekvenserna och hur verksamheterna ska rapportera för detta och hur åtgärder ska genomföras.
Negativa konsekvenser i öppenhetslagen
Öppenhetslagen kräver att företag ska genomföra due diligence-bedömningar för att kartlägga faktiska och potentiella negativa konsekvenser för grundläggande mänskliga rättigheter och anständiga arbetsvillkor. Det innebär att företag måste utvärdera risken i hela sin värdekedja, både lokalt och globalt.
Vad är negativa konsekvenser?
Negativa konsekvenser enligt öppenhetslagen kan definieras som aktiviteter eller händelser som kan eller har lett till negativa konsekvenser för mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden. Negativa konsekvenser kan därför vara kränkningar av anställdas rättigheter, diskriminering, slavarbete, barnarbete, kränkning av ursprungsbefolkningen, dålig hälsa och säkerhet eller andra farliga och orättvisa arbetsförhållanden. När detta identifieras ska verksamheten omedelbart vidta nödvändiga åtgärder för att hantera och minska dessa konsekvenser. Regelbunden rapportering om hur dessa riskbedömningar följs upp är en viktig del av efterlevnaden av lagen.
Vidare kommer lagen att kräva att verksamheter öppet redovisar vilka åtgärder som har vidtagits för att förbättra situationen och eventuellt vilka resultat som uppnåtts genom detta arbete. Om verksamheten precis har påbörjat en åtgärd när rapporten publiceras ska det förväntade utfallet av åtgärden redovisas. Detta bidrar till ökad transparens och ansvarsskyldighet från företag, både nationellt och internationellt.
Om negativa konsekvenser skulle uppstå måste företagen också kommunicera hur dessa hanteras, för att säkerställa att mänskliga rättigheter värnas och förbättringar uppnås där det behövs.
Läs också: Förankra ansvarighet i öppenhetslagen
Exempel på negativa konsekvenser för grundläggande mänskliga rättigheter och arbetsvillkor
Negativa konsekvenser för kränkningar av mänskliga rättigheter och arbetsvillkor är inte alltid lätta att upptäcka i leverantörskedjan. Goda kunskaper och noggranna due diligence-bedömningar är därför avgörande för att säkerställa efterlevnaden av lagstiftningen.
Exempel på negativa konsekvenser i försörjningskedjan kan vara att verksamheten omedvetet drar nytta av arbetare som utsätts för människohandel eller tvångsarbete, till exempel från datorkomponenter i Asien. Tittar vi till exempel på högrisklistan över DFØ ser vi att det finns en stor risk för negativa konsekvenser vid monteringen av datorskärmar i Kina, med barnarbete, tvångsarbete och tvångsarbete som de största riskerna. Goda rutiner och processer i due diligence-bedömningarna är därför väsentliga för att avslöja underleverantörer med risk för negativa konsekvenser för kränkningar av mänskliga rättigheter och arbetsvillkor.
Läs mer om exempel på negativa konsekvenser för mänskliga rättigheter här.
Så anmäler du negativa konsekvenser enligt öppenhetslagen
Syftet med öppenhetslagen är att främja respekten för mänskliga rättigheter och anständiga arbetsvillkor i norska företag och i deras leverantörskedja. Lagen ålägger medelstora och större företag att kartlägga risken för kränkningar av mänskliga rättigheter i hela sin leverantörskedja.
I linje med ökad konsumentmedvetenhet och krav har flera norska organisationer, inklusive Fremtiden i våre hender, och myndigheterna tillsammans skapat den norska öppenhetslagen. Idag säkerställer detta att norska företag involverar miljontals människor i och utanför Norge, för att säkerställa att mänskliga rättigheter och arbetsvillkor är bra i leverantörskedjan.
Vem omfattas?
Öppenhetslagen ålägger medelstora och större företag med hemvist i Norge att följa lagstiftningens krav. Utländska företag som erbjuder varor och tjänster i Norge och som är skattskyldiga i Norge enligt norsk intern lagstiftning är också skyldiga.
Verksamheter som omfattas av 1-5 § bokföringslagen, eller överskrider gränserna för två av följande tre villkor, omfattas av insynslagen:
- Försäljningsintäkter: 70 miljoner kronor
- Balansräkning: 35 miljoner kronor
- Medelantal anställda under verksamhetsåret: 50 årsverken
Små företag kommer också att kunna få frågor från sina leverantörer om deras skyldigheter, rutiner och underleverantörer, relaterade till brott mot mänskliga rättigheter och anständiga arbetsvillkor.
KPMG och Konsumentforskningsinstitutet SIFO har på uppdrag av Barn- och familjedepartementet inlett ett arbete med att utvärdera öppenhetslagen och eventuella ändringar i samband med Due Diligence-direktivet (CSDDD) och Sustainability Reporting-direktivet (CSRD). Läs mer om detta här.
Ladda ner guide för öppenhetsloven
Få inblick i alla funktioner och processer som kan hjälpa dig med hanteringen av öppenhetsloven. Vi har skapat en komplett guide som tar dig från förankring i styrelsen till due diligence-bedömningar, riskbedömning och rapportering.
Transparency Act vs CSDDD – vad är skillnaden?
EU:s due diligence-direktiv, Corporate Sustainability Due Diligence-direktivet (CSDDD), antogs i EU den 24 maj 2024. Kort sagt kräver due diligence-direktivet att stora företag ska genomföra due diligence-bedömningar och utarbeta en klimatförändringsplan. På samma sätt som öppenhetslagen kräver CSDDD due diligence-bedömningar, men på en mer detaljerad nivå. Dessutom kräver CSDDD en omfattande klimatförändringsplan, vilket öppenhetslagen för närvarande inte kräver, men som med stor sannolikhet kommer att inkluderas vid ett senare tillfälle.
Brott mot direktivets skyldigheter (CSDDD) kan leda till skadeståndsskyldighet. Det framgår inte på regeringens hemsida hur stort skadeståndsansvaret är, men det förväntas bli betydligt högre än insynslagen. Ersättningsansvaret i öppenhetslagen baseras på överträdelsens allvar, omfattning och effekter, men baseras på upp till 4 % av årsomsättningen eller upp till 25 miljoner norska kronor. Läs mer om sanktionssatser i insynslagen här.
CSDDD gäller initialt stora företag med mer än 5 000 anställda och en global nettoomsättning på över 1 500 miljoner euro. Detta kommer successivt att justeras ner till 1 000 anställda och 450 miljoner euro (5,3 miljarder NOK) i nettoomsättning 2029. Utifrån artikeln ”Här är Norges 500 största företag” kommer lagen sedan att omfatta cirka 250 norska företag 2029. För jämförelse omfattar öppenhetslagen cirka 9 000 norska företag. Offentlighetslagen omfattar företag som inkluderar två av följande kriterier: försäljningsintäkter på över 75 miljoner norska kronor, balansomslutning på över 35 miljoner norska kronor eller över 50 årsverken.
ShareControl Transparency – Ett system för hantering av öppenhetslagen
Med ShareControl Transparency kan verksamheter lättare uppfylla kraven i öppenhetslagen genom att systematiskt samla in uppgifterna i ett system. På så sätt kan du identifiera och hantera informationskrav och negativa konsekvenser relaterade till mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden på ett effektivt sätt.
Läs också: Mallar till insynslagen – ett förfarande för att verkställa lagens krav
ShareControl Transparency innehåller integration till Microsoft Forms och Customer Voice, så att du får en användarvänlig plattform för att genomföra due diligence-bedömningar, rapportera fynd och följa upp åtgärder på ett effektivt sätt. Genom automatisering och dokumentation gör ”ShareControl Transparency” det enklare för verksamheter att hålla koll på komplexa försörjningskedjor och säkerställa att nödvändiga åtgärder snabbt implementeras när negativa konsekvenser upptäcks. Detta säkerställer bättre efterlevnad av lagen, ökad transparens och förbättrad ansvarighet.
